PRESS RELEASE Mar 02, 2010

Stora brister i skriftliga omdömen

Beskrivningar av elevers personlighet och attityder finns ofta i de skriftliga omdömena i grundskolan. Många omdömen saknar också information om skolans ansvar att stötta elevens utveckling, visar en ny rapport från Skolverket.

Sommaren 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) i samtliga årskurser. Den tidigare bestämmelsen att omdömena inte fick vara betygsliknande, togs bort. Elever, lärare, rektorer och föräldrar är överlag positiva till idén med skriftliga omdömen. Skolverket har gjort en rad insatser för att stödja skolorna, bland annat har allmänna råd och olika stödmaterial getts ut. Det finns också skolor där arbetet med skriftliga omdömen fungerar bra men Skolverkets rapport som bygger på enkäter, textanalys och intervjuer pekar på en rad brister.

Många omdömen om elevers uppförande

Många skriftliga omdömen blandar samman elevernas prestationer med deras beteende och attityder till skolan. Skriftliga omdömen ska inte innehålla beskrivningar eller värderingar av elevernas personliga egenskaper. Trots det svarar 40 procent av rektorerna och lärarna att det förekommer bedömningar om elevers uppförande. Skolverkets rapport visar att en del skolor själva ifrågasatt om det är lämpligt att ge sådana omdömen mot bakgrund av att uppgifterna blir allmän handling. I omdömena framträder ofta en tydlig bild av den ideala och önskvärda eleven - ett ideal som eleverna ska sträva efter att utvecklas till.

Mer ansvar lyfts över på elever och föräldrar

Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen ska i första hand tydliggöra vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas. Rapporten visar att det inte fungerar så i praktiken. Många omdömen fokuserar på vad elever och föräldrar bör göra och inte vad skolan och lärarna ska göra för att eleven ska klara skolan bättre.

Ovana att bedöma kunskaper

En stor majoritet av lärare i årskurs 1-6 är osäkra på hur elevernas kunskaper ska bedömas. Varannan lärare svarar att det saknas ett gemensamt språk för kunskapsbedömningar och att rutiner för dokumentation saknas. Bedömningen av elevernas kunskapsmål utgår inte alltid från läroplanens och kursplanernas mål. Bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen har ännu inte landat riktigt i skolorna. En medvetenhet om utvärdering av elevers kunskap borde dock finnas i skolorna. Att följa en elevs utveckling och hitta vägar för vidare utveckling bör vara en kärnkompetens hos lärare och rektorer.

För frågor kontakta

Sandra Mardones Larsson, undervisningsråd, 0733-77 35 52 eller 08-527 335 52

Karin Wahlström, enhetschef , 0733-77 31 23 eller 08-527 331 23