Föräldrar ställer för låga krav på fritids
Skolverket har under flera år påtalat stora brister i fritidshemmens kvalitet. Det finns också en omedvetenhet hos föräldrar om hur verksamheten fungerar och styrs. Därför satsar Skolverket nu på föräldrainformation om fritids.
- Föräldrar måste känna till vilka krav de kan ställa på fritids och vilka rättigheter deras barn har, säger Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd på Skolverket.
Barngrupperna i fritidshemmen är dubbelt så stora idag som i början av 1990-talet. Det finns stora kvalitetsskillnader mellan kommuner i fråga om gruppstorlekar, personaltäthet och personalens utbildning. Skolverket gör nu en extra satsning för att förbättra kvaliteten. Ett första steg är att vända sig direkt till föräldrarna. I dagarna skickar man ut en informationsbroschyr till alla grundskolor i landet som har fritidshem. Tanken är att de ska delas ut i möten med föräldrar.
- Föräldrar känner inte till att fritidshemmens kvalitet är reglerad i skollagen och att man ska tillämpa läroplanen. Därmed ställer de inte heller krav på verksamheten och känner inte till vilka rättigheter deras barn har, säger Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd på Skolverket.
Undervärderas
Fritids ska vara ett komplement till skolan och ett stöd i barnets utveckling. Man ska utgå från varje barns behov och erbjuda en meningsfull fritid där barn ska ges möjlighet att lära och utvecklas. Marie Sedvall Bergsten menar att fritidshemmens betydelse ofta undervärderas.
- Många kommuner ser inte potentialen i att jobba utifrån en helhet, där skola och fritids kompletterar varandra för att barn ska utvecklas och nå målen enligt läroplanen.
Skillnader mellan kommuner
Stora barngrupper och bristande kvalitet påverkar alla barn som går på fritids men i synnerhet de barn som är i behov av extra stöd. En genomgång av Skolverkets statistik visar på stora skillnader mellan förortskommuner och glesbygdskommuner. I förortskommuner går det i genomsnitt nästan 38 barn per fritidsgrupp. I glesbygdskommuner är motsvarande siffra knappt 24. Personaltätheten är högre i glesbygdskommuner och fler har pedagogisk högskolexamen.
- Kvalitetsskillnaderna finns både mellan och inom kommuner. Det har alltså betydelse var barnet bor, vilket strider mot kravet på likvärdig kvalitet, säger Marie Sedvall Bergsten.
Föräldrar som vill vara med och påverka kvaliteten i fritidshemmen uppmanas i Skolverkets informationsbroschyr att vända sig till personalen, kommunen eller ansvarig styrelse.
Text: Helena Norman
Fler alternativ